Sveriges försvarsutgifter beräknas motsvara 2,8 % av BNP år 2026, och regeringen räknar med att nå 3,1 % till 2028. I juni 2025 enades Natos medlemsländer, inklusive Sverige, om att alla ska nå 5 % av BNP i försvarsrelaterade utgifter senast 2035 — 3,5 % till militärt försvar och 1,5 % till bredare försvarsrelaterade satsningar som civilt försvar. Regeringen har som mål att nå 3,5 %-nivån redan 2030, fem år tidigare än Natos deadline.
De flesta partier som vill höja anslagen ytterligare pratar om att nå Natos avtalade mål (3,5 % / 5 %) snabbare, inte om att gå förbi det — vilket skiljer sig från vad påståendet faktiskt frågar om. Medborgerlig Samling är det tydligaste undantaget och vill gå till minst 4 % omedelbart med 250 miljarder kronor extra. Flera partier (V, MP) står bakom samma upprustning men vill att den finansieras med höjd skatt för höginkomsttagare i stället för lån, medan Feministiskt initiativ/Feministerna i stället vill sänka försvarsanslagen.
Under den innevarande mandatperioden har regeringen höjt försvarsanslaget med 100 miljarder kronor per år. Från 75 miljarder per år 2022 till 175 miljarder per år 2026 Sverige ska ha ett ambitiöst mål där vi ska uppnå Natos mål för försvarsutgifter redan år 2030
Natos nya mål för försvarsutgifter, som bedöms bli 3,5 procent av BNP är partierna överens om att Sverige också bör uppnå detta Utöka försvarsutgifterna med ett starkt fokus på ökad operativ militär förmåga
Sverigedemokraterna har länge krävt rejäla satsningar på vårt försvar Vi fortsätter verka för totalförsvarets återuppbyggnad Upprustningen av Försvarsmakten är välbehövlig, men tar stora ekonomiska resurser i anspråk
Ett starkt försvar är statens kärnuppgift. Upprustningen måste fullföljas upp till fem procent av BNP, med fokus på det som får mest effekt mot de hot vi står inför 3,5 procent av BNP till 2030
överenskommelsen om försvaret är ett långsiktigt åtagande om en ökning av försvaret från 2,6 procent till 3,5 procent av BNP. I förhandlingarna drev Vänsterpartiet att tillfälliga investeringar kan lånefinansieras men att åtaganden som innebär permanenta utgifter måste skattefinansieras som en delfinansiering av de ökade försvarsanslagen Vänsterpartiet ser ett stort behov av att stärka totalförsvaret behovet av resurser är också stort i många andra delar av samhället
Kristdemokraterna och regeringen har aviserat kraftigt utökade försvarssatsningar som sammanlagt kommer uppgå till 5% av BNP – 3,5% till militära utgifter och 1,5% till försvarsrelaterade utgifter att uppfylla våra alliansförpliktelser som Natomedlemmar
Höjningen till 5 procent av BNP ska genomföras, och Liberalerna är beredda att gå längre om det krävs för att värna vår frihet och vårt oberoende
I juni 2025 ställde sig Miljöpartiet tillsammans med övriga riksdagspartier bakom en kompletterande överenskommelse om det finanspolitiska ramverket och utbyggnaden av totalförsvaret … en totalförsvarsfond … upp till 300 miljarder kronor för en snabb utbyggnad av totalförsvaret
Omfördela omedelbart hela den svenska militärupprustningen sedan 2022 (ca 150 miljarder kr/år) till skola, vård och omsorg som ett första steg i militär nedrustning Stoppa all handel med krigsmateriel Fi ska verka för total global nedrustning
Inget verifierat ställningstagande hittat för Piratpartiet i den här frågan — vi lämnar den obesvarad i stället för att gissa.
Försvarsanslaget bör höjas till minst 4 % av BNP Försvaret ska tillföras 250 miljarder kronor extra, omedelbart rekommenderade finansieringsnivå av försvar på 2% av BNP [räcker] inte till… Det ska snarare betraktas som ett golv
Inget verifierat ställningstagande hittat för Nyans i den här frågan — vi lämnar den obesvarad i stället för att gissa.