Sverige blev fullvärdig Nato-medlem den 7 mars 2024, efter att ha ansökt i maj 2022. Sveriges anslutningsprotokoll innehåller inga formella förbehåll, men regeringen har — liksom övriga nordiska länder — sagt att det inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta utländska baser på svenskt territorium i fredstid; det är dock en politisk hållning, inte något inskrivet i bindande lag, och som Nato-medlem är det Sverige självt som bestämmer vilka utländska styrkor och baser som tillåts. I december 2023 skrev Sverige under ett försvarssamarbetsavtal med USA (DCA-avtalet), som riksdagen godkände i juni 2024 och som trädde i kraft 15 augusti 2024. Avtalet ger amerikansk militär tillgång till 17 svenska baser/anläggningar och rätt att stationera personal, förvara utrustning och öva tillsammans med svenska styrkor — men skapar inte i sig permanenta amerikanska baser, och all verksamhet sker inom ramen för svensk suveränitet och lag.
Påståendet slår ihop två frågor som inte alltid följs åt: (1) om själva Nato-inträdet var rätt beslut, och (2) om Sverige nu bör gå längre mot full delaktighet, till exempel genom att härbärgera baser och öva mer. De flesta partier som stödjer medlemskapet stödjer också djup integration. Men minst två partier delar upp frågan: Miljöpartiet vill inte längre lämna Nato och accepterar medlemskapet som ett faktum, men säger nej till permanenta utländska baser/trupper och kärnvapen på svensk mark; Vänsterpartiet var emot inträdet från början och driver inte längre ett utträde, men avvisar också permanenta baser och har motionerat om att säga upp DCA-avtalet. Konkret kan "fullt deltagande" betyda allt från de gemensamma övningar som redan sker idag — till exempel Aurora 26, i april–maj 2026 den första Aurora-övningen som fullvärdig Nato-medlem — till mer omtvistade steg som permanent stationerade utländska trupper eller på sikt kärnvapen på svensk mark, vilket regeringens nuvarande fredstidspolicy utesluter men som inte är bindande lag.
Den moderatledda regeringen förde Sverige in i Nato… Sverige är tryggare när vi försvarar oss tillsammans med andra huvudansvar för Natos framskjutna närvaro i Finland Moderaterna står bakom Natos konventionella och nukleära avskräckning Det är inte aktuellt med kärnvapen på svenskt territorium i fredstid
Medlemskapet i Nato är viktigt Nära och fördjupat samarbete med Natos tyngsta medlemsland USA Sverige måste snabbt anpassa sig till kraven som följer med Natomedlemskapet Svensk nationell planering måste integreras djupt i Natos planering, särskilt i Norden, där hela regionen ska ses som en operativ enhet
Sverigedemokraterna står bakom Sveriges medlemskap i Nato och ser det som en viktig del av Sveriges säkerhetspolitik ... att lämna Nato skulle på sikt riskera att försvaga Sveriges och våra nordiska grannländers säkerhet
Natomedlemskapet är en garant för Sveriges säkerhet och gör att vi kan försvara oss tillsammans Sveriges Natomedlemskap är en historisk förändring. Det innebär både ett skydd och ett ansvar. Sverige ska vara en aktiv och pålitlig partner som bidrar till säkerheten i vårt närområde och i hela alliansen Öka Sveriges roll i Natos försvarsplanering i Östersjöområdet för militär mobilitet i Norden och Europa… för att Sverige ska kunna fullfölja sin roll i Natos försvarsplanering
Vänsterpartiet var emot ett Svenskt medlemskap Sverige är numera medlemmar… Vi driver idag inte ett utträde Sverige måste vara tydliga med att vi inte accepterar kärnvapen på svenskt territorium… Vi ska heller inte ha några permanenta baser med soldater från andra länder i Sverige
Kristdemokraterna är varma anhängare av det svenska Natomedlemskapet, och kämpade länge för att detta skulle bli verklighet… Det svenska medlemskapet har medfört att vi fullt ut kan planera, synkronisera och öva tillsammans med våra grannar
Ryssland är det största hotet mot Europas och Sveriges säkerhet. I det läget skapar allianser Sverige ska vara en ambitiös och solidarisk allierad i Nato, som tar ansvar
När Sverige anslöt sig till Nato valde Miljöpartiet att rösta emot beslutet Vi anser att Nato bör anta principen om no first use av kärnvapen och att Nato varken ska ha permanenta trupper eller baser på svenskt territorium vi ska inte tillåta kärnvapen på svensk mark. Varken i freds- eller krigstid
Lämna NATO och säg upp DCA-avtalet – inga främmande trupper eller baser på svensk mark Det säger sig självt att vi måste lämna Nato för att istället betona arbetet för fred och nedrustning
tar inte ställning för eller emot medlemskap en bred, folklig diskussion och öppen debatt, följt av en folkomröstning ett för snabbt beslut om Natomedlemskap
Sverige kan inte ensamt stå emot motståndare med tillgång till kärnvapen. Till detta krävs medlemskap i försvarsalliansen NATO Fallet med Ukraina visar att stödet från NATO kommer endast med ett medlemskap Sverige ska tillsammans med NATO bygga fred och säkerhet i Östersjöregionen ett trovärdigt stöd till NATO:s gemensamma försvar
Inget verifierat ställningstagande hittat för Nyans i den här frågan — vi lämnar den obesvarad i stället för att gissa.